Kvanthopp

Finns det en ”antijord” på andra sidan solen? Vad har de övriga planeterna för ”uppgifter”? Har guld regnat från skyn, och i så fall när? Hur vet vi på riktigt hur vår hemgalax Vintergatan ser ut? Bland annat de här frågorna skickade ni in till ”Fråga Kvanthopp om rymden”. Och Kvanthopp svarar, i det här avsnittet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Avsnitt 6 i Kvanthopps serie om regnbågens färger. Är indigo en ”riktig” färg? Vissa färgproffs vill helst skippa indigo helt och hållet och i stället lägga till cyan mellan grönt och blått. Vissa forskare menar numera att Isaac Newton, som först definierade spektrumets färger, egentligen avsåg blått med det som vi kallar indigo. Det här medan Newtons ”blå” idag motsvarar blågrön eller cyan...

Det saknas en miljard år i de geologiska avlagringarna. Jorden är ju lite som en enorm tårta med lager av geologisk tid, äldre och äldre ju längre ned man går. Men hur det nu råkar sig, över hela världen upprepar sig samma mönster. När man kommer ned till de cirka femhundra miljoner år gamla lagren, gör kronologin ett skutt. Nästa lager är sedan en och en halv miljard år gamla. En hel miljard år, nästan en fjärdedel av jordens historia. Borta, puts väck...

Om månfärderna ska fortsätta kommer vi förr eller senare att behöva en ny orsak att åka dit, utöver forskningen och upptäckarglädjen. Kommersialiseringen av månen är på kommande, den privata sektorn håller på att lystra till – på gott och ont. Och nu verkar en ny guldrusch till månen vara i startgroparna. Det nya guldet? Helium-3. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Goda nyheter för soldyrkare, vårdagjämningen står inför dörren! Samtidigt varnar forskare för att vi kanske redan har nått solfläcksmaximum, den mest aktiva fasen i solens cirka elva år långa solfläckscykel (nummer 25 sedan man började bokföra cyklerna). Vi ska ta en titt på vad en solfläckscykel innebär, och på hur solen egentligen fungerar. Vi ska också följa en ensam liten ljuspartikels tiotals tusen år långa resa från solens hjärta till ditt öga. Redaktör: Marcus Rosenlund...

Del 5 av Kvanthopp serie om regnbågens färger: blått. Det finns de som menar att det gamla grekerna inte kunde se blått, baserat på att de inte hade något ord för blått. Homeros nämner aldrig blått, han beskriver havet som ”vinmörkt” i Iliaden. Men hur ligger det till med den påstådda ”blåa färgblindheten” hos antikens folk? Och visste du att blått ursprungligen betraktades som en flickfärg, medan rött (och rosa) var för pojkar? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Siffran sju. Ett spännande tal som är djupt rotat i vårt kollektiva medvetande. Sju är ett heligt tal i flera religioner – ta nu de sju dödssynderna till exempel, eller de sju ärkeänglarna. Jesus talade sju gånger på korset. Muslimska pilgrimer ska gå sju varv motsols runt Kaba i Mecka. Varifrån kommer vår fascination för det här talet? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur blev den här lilla söderhavsön så sagolikt förmögen och välmående – och hur gick det till när de förlorade allting, inte bara vartenda korvöre, utan också själva marken de stod på? Naurus öde fungerar som ett varnande exempel på att man inte kan urholka sina egna livsvillkor hur långt som helst utan att det blir konsekvenser. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Grönt är symbolen för vårens löfte och för allt liv på jorden. Men grönt representerar också människans avund och illamående. Grönt är den färg som våra ögon är som allra känsligast för, vilket kan förklara att ingen annan färg har så många ord för att beskriva sig som just det gröna färgområdet. Men vad är egentligen grejen med irländarna och grönt? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Tiden efter andra världskriget var sannolikt den mest lusfria perioden i mänsklighetens historia. DDT och andra nya, effektiva insekticider bidrog till att speciellt vägglöss var en ovanlig husgäst i västvärlden under det sena 1900-talet. Men sedan millennieskiftet har de ökat kraftigt. Vad beror problemet på, vad kan vi göra, och behöver vi vara oroliga? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi