Gesamtlänge aller Episoden: 1 day 21 hours 58 minutes
När den Kungliga teatern, d.v.s. operan, invigdes 1773 var det på sätt och vis en korsbefruktning av exklusiv hovkultur och folkparkernas sångspel. Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.
Vilka är rötterna till det vi idag kallar för folkmusik? Med Magnus Gustafsson, musikforskare och spelman, tittar vi närmare på sambandet mellan den s.k. folkmusiken och 1700-talets högre ståndsmusik.
1771 grundas den kungliga musikaliska akademin en riktig milstolpe i den svenska musikhistorien. Men vilka var personerna som stod bakom initiativet? Och vad gjorde de bakom lyckta dörrar?
Gustav III:s operahus krävde förstås uppsättningar av klass. Uppdraget att fylla byggnaden med högkvalitativ musik föll på tre utländska tonsättare. Med Esmeralda Moberg, folkmusiker, och Mattias Lundberg, musikforskare.
Far och son Zellbell, båda med förnamnet Ferdinand, är huvudpersoner i detta avsnitt. Men vem av dem skrev egentligen vad? Med musikforskare Mattias Lundberg och folkmusiker Esmeralda Moberg.
Det sena 1700-talets slutna musiksällskap var ett slags föregångare till den kungliga musikaliska akademin. Veslemöy Heintz hjälper oss att sprida ljus över musiksällskapets Utile Dulcis samlingar.
Samtidigt som musikinstitutioner växte fram i Stockholm på 1700-talet, hände spännande musikaliska saker i mindre städer och på landsbygd. Lyssna och få en förklaring till avsnittets konstiga titel!
Fanns det några arvingar stora nog att axla fader Romans mantel? I veckans avsnitt tittar vi närmare på tonsättare ur de två kapellen Adolf Fredriks kapell och det kungliga hovkapellet.
Johan Helmich Roman, Den svenska musikens fader, introduceras för oss genom operasångerskan Susanne Rydén. Med Mattias Lundberg, musikforskare, och Esmeralda Moberg, programledare.
Musikundervisningen vid stormaktstidens universitet var ingen lättvindig historia. Något som blir tydligt när Mattias tvingar Esmeralda att vara respondent av en musikavhandling från 1600-talet!