Konflikt

Om vanmakt och vrede när välfärdsstaten krackelerar i krisens spår. Om greker som rasar och resignerade letter som bara vill lämna landet. Är det slutet för den Europeiska modellen vi bevittnar? Hör den indiska ekonomiprofessorn om ett Europa som blivit galet medan den tyske statsvetaren litar på att Europas största kulturgärning kommer att bestå.

Just som förhoppingarna växte om att finanskrisen höll på att släppa sitt grepp om den globala ekonomin vändes uppmärksamheten mot de många skuldtyngda EU-länderna som nästa stora problemhärd. Det som ekonomer redan kände till kom som en total överraskning för många människor som inte förstått hur bräcklig landets ekonomi var. I land efter land har tuffa åtstramningsprogram införts - Grekland, Italien, Portugal och på kort tid har människor runt om i Europa fått uppleva hur marken plötsligt rycks undan för dem och hela deras existens hotas. Sverige hör till de få länder som ännu inte har tvingats genomföra några sparprogram, medan andra länder som Spanien redan är inne på en andra runda. Förra veckan var det Tysklands tur. Som en historiskt kraftsamling presenterade förbundskansler Angela Merkel tillsammans med sin koalitionspartner Guido Westerwelle, det sjusidiga dokumentet som anger ramarna för hur statens utgifter ska minska med 80 miljarder Euro under de kommande fyra åren. Frågan är om det också blir historiskt som ett steg mot en nedmontering av det sociala skyddsnät som Tyskland en gång var föregångare i att bygga upp. Kritiken lät i alla fall inte vänta på sig och den hördes också från de egna leden, mot att det är samhällets svagaste som får bära den tyngsta bördan medan de välmående förskonas. Det var också innebörden i kommentaren från professorn i statsvetenskap Thomas Meyer som Daniela Marquardt ringde upp i Dortmund. Men trots sin skoningslösa kritik är han övertygad om att välfärdssystemet kommer att bestå, till skillnad från Beate Jonscher i Jena. Hon är utbildad litteraturvetare men förlorade sin tjänst vid universitetet efter den tyska återföreningen och har sedan dess varit arbetslös i långa perioder, trots omskolning och vidareutbildningar. Hon, liksom många andra medelklasstyskar har tappat tilltron till politiken och till staten som garant för människors grundtrygghet. Det bekräftar en undersökning vid institutet för demokratiforskning vid universitetet i Göttingen. En av forskarna bakom studien, Stine Harm, tecknar bilden av en stor grupp människor som känner sig allt mer övergivna av sina politiska företrädare. Början av 2000-talet och den första tiden efter inträdet i EU 2004, var "feta år" för letterna. Lettland blev en ekonomisk tiger i Europa. Svenska banker drev intensiva kampanjer för att invånarna i landet skulle låna pengar för att köpa hus och bilar. Huvudstaden Riga renoverades, lönerna mångdubblades och bostadspriserna steg till och med över nivåerna i Stockholm. Men sen sprack bubblan, och i början av 2008 var den lettiska krisen ett faktum: bostadspriserna rasade och arbetslösheten sköt i höjden. Sen dess har den ekonomiska krisens epicentrum, och mediernas intresse, flyttat söderut i Europa, där också protesterna når helt andra dimensioner. Och svenska banker talar försiktigt positivt om en stabilisering av Lettlands ekonomi de närmaste åren. Men samtidigt fortsätter stålbadet för letterna i det tysta. Enligt överenskommelse med Internationella Valutafonden, IMF, och svenska banker som lånat ut pengar, genomförs just nu ett massivt sparpaket, som bland annat slår hårt mot skolan och sjukvården i landet. Konflikts Robin Olin besökte Riga, för att se vilket slags samhälle som växer fram ur den ekonomiska krisen och sparpaketen där? Och han började på Gailezer, Rigas östra universitetssjukhus, som är Lettlands största. Reaktionerna mot nedskärningarna har varierat runt om i Europa. Medan letterna är, som vi hörde mer resignerade och framför allt strävar efter att lämna landet så har andra länder upplevt betydligt starkare och till och med våldsamma protester. Den brittiske historikern Simon Schama skrev för en tid sedan i Financial Times att vi står på randen till en ny tid av vrede; en "age of rage". Han hänvisar till franska revolutionen, och menar att historien visat att det ofta sker en fördröjning mellan ekonomisk katastrof och mobiliseringen av social vrede. Enligt Simon Schama har stubinen just tänts till en potentiell krutdurk fylld av raseri över de misskötta ekonmierna. Vi står nu inför en "prövning av de demokratiska institutionernas styrka", skriver han. Vi ska nu vända oss mot det land där missnöjet redan har exploderat. Konflikts Julia Lundberg ringde upp den grekiska fackföreningen för tjänstemän; Adedy, och fick tala med den internationelle samordnaren Vassilis Xeinakis,som berättade om vårens demonstrationer som de största i Greklands historia. Vita Husets ekonomiske rådgivare Larry Summers förklarade nyligen att han betraktar den europeiska skuldkrisen som ett potentiellt problem för den amerikanska ekonomin, som också riskerar att hämma hela den globala tillväxten. Många utomeuropeiska bedömare, är tämligen eniga om att det är den gemensamma valutan, Euron, i sin nuvarande konstruktion som har bidragit till Europas kris. Men hur de europeiska staterna ska hantera krisen råder det större oenighet kring. Bör Europa spara sig ur krisen - eller inte? Finansmannen George Soros sällade sig häromdagen till dem som varnar för att Europa kan fastna in i en långvarig recession om nedskärningarna blir för stora. I krisens spår, med omfattande sparpaket, sänkta löner och pensioner, riktas nu sökarljuset mot de europeiska välfärdssystemen. Hur kommer de sociala skyddsnäten att se ut i Europa i framtiden? I amerikansk press kan man ibland skönja en illa dold skadeglädje över en europeisk välfärd i kris - ett system "too good to be true" - för bra för att vara sant, skrev New York Times appropå krisen i Grekland. Och vissa amerikanska bedömare har förutspått den europeiska sociala modellens undergång. Konflikts Ira Mallik ringde upp  Uri Dadush, chef för den amerikanska tankesmedjan Carnegies internationella ekonomiska program, som är en av dem som sagt att räkenskapens tid nu har kommit för Europa, men han ser inte någon större risk för att krisen kommer leda till social oro i Europa. Det gör däremot Jayati Ghosh, professor i ekonomi vid Jawaharlal Nehru universitet i New Dehli i Indien, som tror att motsättningar mellan grupper kommer att öka. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ira Mallik