Konflikt

Om Operation Irakisk Frihet och drömmen att skapa demokrati med soldater och stridsplan. Vad har USA vunnit på sju års fälttåg, när Obama nu proklamerat operationen över? Vilka väntar på att fylla det irakiska maktvakuumet? Hör irakiska livvakter, amerikanska säkerhetsrådgivare och kinesiska strateger tala om döda djur, förlorade drömmar och ett amerikanskt återtåg där många strider återstår.

Drygt sju år efter företrädaren George Bush krigsdeklaration mot Irak förklarade president Obama nyligen Operation Iraqi Freedom avslutad. 100 000 soldater har tagits hem, 50 000 blir kvar på baser i Irak för att fungera som rådgivare till de irakiska säkerhetsstyrkorna. Men en vecka efter att presidenten deklarerat att det stridande uppdraget är slut, deltar amerikanska soldater i en mottack mot upprorsmän i Bagdad. Två dagar senare dödas två amerikanska soldater av en irakisk kollega inne på en bas. Så förutom fortsatta strider i Irak rasar nu strider i debatten om vad som egentligen är slut – inte den amerikanska närvaron, som en del kallar fortsatt ockupation, andra en övergående stödinsats till irakiskt självstyre – utan strider om vad som egentligen blev vunnet och av vem. Där pågår också en strid om vår bild av vad som faktiskt hänt. Inte ens så viktiga omständigheter som hur många civila irakier som dödats eller jagats på flykt finns det sakuppgifter alla är överens om. Så i en värld där världens ledande stormakt, USA, de senaste två åren ändrat fokus från Irak till andra konflikter – Afghanistan, Pakistan och Iran, och media hängt med och vänt också vår uppmärksamhet bort från Irak – så finns det anledning att stanna upp nu, titta tillbaka och fundera på vad är det egentligen som hänt i Irak. Hur har kriget påverkat landet som, i strid med större delen av världens vilja, valde att inleda det? Detta "preemptive war", förebyggande krig, som var nåt nytt till och med för världens enda supermakt, som Amerika kallades 2003? Konflikts Ivar Ekman bodde i USA under åren före invasionen och råkade befinna sig mitt i imperiets hjärta, Washington, den dag då Bushs trupper nådde Bagdad. Bland dem han träffade den dagen fanns en av krigets arkitekter, Elliott Abrams, som idag inte ångrar något. En annan som nära följt Irakkriget är journalisten George Packer. Han har en annan syn och menar att kriget visat att USA är ett land i förfall, vilket Irakkriget gjorde klart. Innan vi kan börja hantera våra egna ekonomiska och politiska problem kan vi knappast hoppas att ha en roll som ledare eller förebild i världen, säger George Packer. Men för att förstå maktbalansen i Mellanöstern måste man förstås förstå oljan, och dess outgrundliga vägar. Och för att förstå oljan måste man idag vända sina blickar österut, mot världens nya energislukare Kina, som tidigare i år gick om USA som den största importören av Saudisk olja, och nu söker nya källor. Hur har Irakkriget påverkat Kinas intressen i regionen, och har det ändrat kinesernas syn på USA? SR:s korrespondent Hanna Sahlberg söker svaren och intervjuar den Kina-baserade palestinske affärsmannen Falah al Ali och professor Yin Gang, som studerar Mellanöstern vid den kinesiska samhällsakademin, och fungerar som rådgivare åt den kinesiska regeringen. USA har inget val, utan måste dela kakan med Kina, säger Yin Gang. Men inte bara Kina, utan även makter närmare Irak, bevakar sina intressen i landet. Det gäller inte minst Iran, som ibland utmålas som både konkurrent och efterträdare till USA som tyngsta maktspelare i Irak. Ofta är det i dragkampen mellan USA och Iran, som man i arabiska media spårar det dödläge som uppstått i regeringsfrågan efter valet för ett halvår sedan. Anledningen skulle vara att USA, Iran och Saudiarabien stödjer olika kandidater och drar åt olika håll. Farhågor som gjort att både regeringarna i Washington och Tehran gått ut och förnekat all inblandning. Men hur ser det egentligen ut? SR:s Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén börjar söka svaren i tvåflodslandet, och finner viss optimism, inte minst på grund av bostadsbrist och en hunger på pizza. I sitt tal till nationen sa president Obama att "tusentals amerikaner har gett sitt liv, tio tusentals har skadats; USA har betalt ett högt pris för att överlämna Iraks framtid åt dess folk”. I arabiska media ställdes frågan: varför sägs inget om vilket pris Irak har betalat, och vilka sorts tusental ska användas för att beskriva dödstalen där? Idag används oftast siffran totalt omkring 100 000 dödade civila sedan invasionen 2003. Värt att notera är att den beräkningen kommer från den organisation som lagt sig lägst: Iraq Body Count, ett privat initiativ baserat i Storbritannien och USA. Deras metod består i huvudsak i att räkna dödsfall som rapporterats i media. Redan för fyra år sedan intervjuade vi i Konflikt forskarna som hävdade att antalet dödade irakier, redan då, var fyra gånger fler än vad Iraq Body Count anger idag. Den välmeriterade epidemiologen Les Roberts har sedan dess vant sig vid det slagfält som också siffrorna om Iraks döda blivit under de här åren. Mikael Olsson intervjuade honom. Förutom dödstalen har även antalet flyktingar orsakat kontroverser. Chefen för FN:s flyktingkommissariat i Iraks, Daniel Endres, menar i vilket fall att det rör sig om många. Endres, som nyligen besökte Stockholm, vädjar om fortsatt, uthållig solidaritet med Irak, nu när landet hamnar alltmer i mediaskugga. Han är också kritisk mot tvångsdeportationen av Irakier som görs från länder från Sverige. Deportationsflygen har verkligen skadat Iraks förtroende för Europa. Konflikts Mikael Olsson träffade honom. Vad säger då irakierna själva? Våldet, som fortfarande är ständigt närvarande i Irak, hur påverkar det dem som bor där? För ungefär ett år sen pratade vi med Aso, som är kurd, från staden Suleymania i norra Irak. Aso är en av de 45 personer som just tvångsavvisades till Irak från Sverige med ett chartrat plan i februari 2009. Det har vi berättat om tidigare här i Konflikt. Aso fyller snart 27, och nu har vi ringt upp honom igen. ”Den irakiska regeringen kan inte skydda sitt eget folk, så människor beväpnar sig mer än någonsin”, säger Aso. Konflikts Randi Mossige-Norheim talade med honom, och Zana Kader översatte från sorani. Programledare: Mikael Olsson Producent: Ivar Ekman