Konflikt

Om katalaner som ropar på självständighet och skottar som söker sin egen väg. Riskerar EU:s fredsbygge att lösas upp i nya rivaliserande småriken? Eller ser vi en demonstration av demokratisk iver hos medborgare som vill komma närmare makten? Hör röster från Barcelona, Edinburgh, Bratislava och Sarajevo om ett EU som kanske rasar - eller byggs upp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För en dryg månad sen fick EU årets fredspris. Norska nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland förklarade att unionen premieras för att ha bidragit till fred, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa. Idag består EU av 27 stater, som än så länge samsas, även om splittringen hela tiden verkar tillta - och då inte bara splittringen mellan länderna, som vi ofta hör om i konflikterna mellan Merkel och Medelhavsländerna - utan också inom själva nationalstaterna.

Flera av EU:s medlemmar kämpar idag med allt mer högljudda separatiströrelser, som hotar att bryta sig loss och skapa ett eget land. I Storbritannien, Spanien och Tyskland vill rikare regioner slippa betala för sina fattigare landsmän, särskilt nu i tider av ekonomisk kris. Flera bedömare talar om att Europeiska Unionen hotas av en fragmentisering, eller rent av en balkanisering, längs politiska ekonomiska och etniska skiljelinjer. Men vad ligger egentligen bakom varningarna? Lotten Collin reste till Katalonien i norra Spanien, den region som hoppas få bli EU:s 28 medlemsstat.

Skottland är nog den europeiska region som kommit längst i sin strävan efter självständighet. I februari i år slöts en överenskommelse mellan den skotska regionsregeringen - ledd av separatistpartiet Scottish National Party - och den konservativa centralregeringen i London, om att en folkomröstning om självständighet ska hållas hösten 2014. Det här är nåt unikt, och nåt som kan bli en förebild för många andra, menar den skotska regeringens utrikesminister Hamza Yosaf. Konflikts Ivar Ekman nådde honom på hans kontor i den skotska regeringsbyggnaden i Edinburgh.

Men Skottland är bara ett exempel på separatistiska partiers framfart i Europa. För en månad sedan vann de flamländska nationalisterna Nya Flamländska Alliansen stort i de belgiska lokalvalen - framgångar som lär ge ytterligare skjuts åt kraven på utökat självstyre och mer kontroll över skatteintäkterna. Den frågan sporrar också självständighetsivrare i den välmående tyska delstaten Bayern, där röster höjts för att skattepengarna borde stanna i regionen snarare än att understödja landsmän i andra delar av Tyskland.

Den ekonomiska krisen håller på att urholka solidariteten och öka spänningarna i Europa på flera plan. Det konstaterar Heather Grabbe som leder organisationen Open Society's Europa-kontor i Bryssel - en tankesmedja grundad av finansmannen George Soros och som säger sig arbeta för öppna och toleranta samhällen i Europa. Många EU-medborgare ser krisen som ett bevis för politikernas inkompetens. Och i länder och regioner där missnöje med det rådande styret länge har legat och pyrt, där flammar nu frågan om separation upp på allvar, förklarade Grabbe när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp. Daniela intervjuade också Eduard Kukan, Slovakiens före detta utrikesminister som idag är ledamot för de slovakiska kristdemokraterna i EU-parlamentet. Han oroar sig över separatisternas frammarsch i Europa och menar att unionen borde fokusera på att utvidga gränserna österut, mot balkan, istället för att inkludera nya splittrade nationer i väst.

Just Sydösteuropa och länderna på Balkan har för många kommit att symbolisera den allra råaste formen av etnisk och religiöst betonad separatism. Men hur ser situationen ut där idag - vad har hänt i den region som kommit att ge namn åt splittring och rivalitet? Hur ser man på ett framtida Eu-medlemskap och vad det skulle innebära? Vår kulturkorrespondent Gunnar Bolin har precis varit i Sarajevo, staden som kanske mer än någon annan i Europa har fått symbolisera vad som kan hända när etniska konflikter splittrar en befolkning som har levt tillsammans, sida vid sida. I staten Bosnien Hercegovina är numera etniciteten inskriven som en del i författningen.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin