Konflikt

Om valutor som vapen. Vad har upploppen bland iranska valutaväxlare med brasiliansk inflation att göra? Och varför pratar plötsligt så många om den gamla guldmyntfoten? Hör röster från Sao Paolo, Peking och Tösses bageri om dollarns död och valutors värde i en krisande världsekonomi där alla desperat vill växa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett lands valutakurs är en väldigt viktig del av hur dess ekonomi fungerar. Det kan man inte minst se i Iran . Omvärldens försök att med sanktioner pressa landet att upphöra med det man misstänker vara försöka att skaffa kärnvapen, har i allt högre utsträckning fått effekter på landets valuta. Den iranska valutan, rialen, störtdök i början på oktober vilket har varit ytterst kännbart för det iranska folket som sett sina besparingar bli mindre värde samtidigt som priserna skjutit i höjden. Och för iranska studenter i utlandet har rialens fall betytt mycket mindre pengar att röra sig med i vardagen. En av de som erfarit detta är Ali som Konflikts Kajsa Boglind träffade på ett kafé i centrala Stockholm.

En som ägnat mycket tid åt att studera valutapolitik i både krig och fred är den amerikanska analytikern och författaren James Rickards. Förutom en lång karriär på Wall Street har Rickards arbetat som konsult åt den amerikanska försvarsmakten, i just frågor kring hur finansmarknader och finansiella instrument kan användas som del av ett lands vapenarsenal. Och förra året kom han ut med boken boken Currency Wars - The making of the next global crisis. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom på hans kontor i Connecticut.

Den som först använde begreppet "valutakrig" i officiella sammanhang var Brasiliens finansminister Guido Manchega 2010. Sedan dess har han flera gånger upprepatsin åsikt om att Brasilien är utsatt för en alltmer intensivt valutaattack, som håller på att underminera landets ekonomi.

"Dom industrialiserade länderna har inte återhämtat sig från den ekonomiska krisen, och så försöker dom genom att undervärdera sin valuta dra nytta av tillväxtländernas starka ekonomi, som vår, i Brasilien", sa Guido Mantega i en intervju i brasiliansk TV tidigare i år. Men vad är det egentligen som ligger bakom dom här hårda orden? För att få svar på det ringde Konflikts Lotten Collin upp en av Brasiliens främsta ekonomer, Andre Perfeito.

Allra oftast används begreppet valutakrig om dragkampen mellan USA och Kina om vem som genom aktiv valutapolitik kan vinna flest exportfördelar. Dessa världens två största ekonomier, som också är mycket viktiga handelspartners och därmed ömsesidigt beroende av varann för fortsatt tillväxt, glider allt längre ifrån varandra i sin syn på vad som är problemet och vad som måste göras.

Kineserna hävdar, precis som brasilianarna, att USA genom att låta sedelpressarna gå varma håller dollarkursen nere och orsakar inflation runt om i världens tillväxtekonomier. Men i Washington DC låter det precis tvärtom. Amerikanska politiker tävlar i det närmaste om vem som kan vara tuffast mot kineserna, och anklagar dem omväxlande för att vara skurkar, gangsters - och framför allt - valutamanipulatörer. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp kinesiske ekonomiprofessorn Yang Yao för att höra hans syn på den amerikanska bilden och de faktiska förhållandena:

Hur ser det då ut framåt? Hur länge kommer det här kriget att pågå? Och vad kan dom potentiella följderna bli? Enligt James Rickards, författaren till boken Currency Wars, kan vi lära oss av historien att oavsett hur det slutar så kan vi räkna med att det här kriget kommer att pågå länge. Och för att känna på det allternativ som alltfler verkar föredra framför skakiga pappersinvesteringar begav sig Konflikts Ivar Ekman till Stockholms Guldcentral.

Programledare: Ivar Ekman
Producent:Kajsa Boglind