Konflikt

Om européer som bor på stängda soptippar och lever på ströjobb och tiggeri. För Östeuropas romer hör rättigheter som rinnande vatten, skola och bostad fortfarande till framtiden, trots miljarder i stöd från Bryssel. Vad har åren som EU-medborgare betytt? Hör reportage från Ungen, slovakien Serbien och Kosovo - från bakgårdens bakgård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2004 var den stora östutvidgningens år i EU. Inför förhandlingarna hade de nya medlemsländerna pressats att förbättra situationern för romerna - det var Slovakien, Tjeckien, Ungern och några år senare också Bulgarien och Rumänien.

EU:s rättighetskatalog är diger och stödprogrammen omfattande. Men nio år har gått och rapporter om romernas situation i Östeuropa är sällan upplyftande läsning.

I vintras kom tusentals romer till de västra delarna av Europa för att tigga eller dra sig fram på de jobb som erbjöds. I Stockholm antogs tiggarna tillhöra kriminella ligor. Sedan skrev Dagens Nyheter om dem, och de var inte kriminella, utan bara extremt fattiga.

Så vad händer inom Eu:s gränser, och vad väntar de tusentals romer som finns på Balkan och söker asyl, bland annat i Sverige.  Budapest, har blivit ett centrum för fördelning av eu-miljarder till olika stödprojekt:

Gäster i programmet är Miranda Voulusranta, expert på finska utrikesdepartementet, Anna Hedh, socialdemokratisk EU-parlamentariker och Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

Genom strukturfonderna har EU pumpat in miljardbeklopp i olika projekt i Östeuropa för att integrera romer.

- Men det spelar ingen roll hur mycket pengar som EU satsar på den romska minoriteten ifall det övriga samhället inte gör upp med sina fördomar, säger Miranda Voulusranta, expert på romska internationella frågor på finska utrikesdepartementet.

Thomas Hammarberg, som skrivit en omfattande rapport om romernas situation, anser att EU hittills har misslyckats i sina ansträngningar.

Den ekonomiska krisen i Europa har också gjort att frågan om romernas situation har kommit i skymundan.

- Med krisen har främlingsfientligheten ökat och det märks i EU-parlamentet, där nya partier gör det svårt att föra en saklig debatt om romer, anser Anna Hedh, socialdemokratisk parlamentariker.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Kristian Åström