Kvanthopp

Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Schweiz gjorde nästan en Nokia på sjuttiotalet. Landet som i århundraden hade dominerat klocktillverkningen i ensamt majestät, fick se sin nationalstolthet, och sina arbetsplatser, decimeras då billiga, superexakta japanska kvartsklockor tog över marknaden. Men till skillnad från Finland och mobiltelefonerna, lyckades Schweiz rädda sin klockindustri och återta sin ledande roll. Vad gjorde de rätt? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kol, järn och guld. Bränslet, byggnadsmaterialet respektive smörjmedlet i civilisationens motor. Tre grundämnen som, förutom att de hållit vår civilisation och vår ekonomi rullande i årtusenden, också delar på en fascinerande ”skapelseberättelse” som minsann inte saknar dramatik. Hör den i veckans Kvanthopp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Rött är kulören för ljus med en våglängd mellan cirka 625 och 740 nanometer. Det röda sträcker sig från det gulaktiga scharlakansröda och cinnoberröda till det blåröda karmosin, med nyanser från rosa till mörkt vinrött. MEN! Liksom de andra färgerna är rött egentligen bara en illusion som vår hjärna framkallar. Det minskar såklart inte vår fascination med dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I tusentals år var gravar och katakomber det djupaste som mänskligheten grävde i jorden, drygt tjugo meter eller så. Men vår underjordiska sfär har vuxit snabbt sedan den industriella revolutionen. I dag jobbar människor mer än fyra tusen meter nere i jorden. Häng med på en tur genom allt det spännande som marken döljer. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Mikrovågsugnen har kommit att bli synonym med återuppvärmda matrester och fryspizzor som smakar gummi. Ingenting är mer vardagligt och tråkigt än en mikrovågsugn, liksom. Men som så ofta finns det en spännande historia bakom, en som börjar med andra världskriget och inkluderar bisarra djurförsök med hamstrar! Och för att berätta mikrovågsugnens historia måste vi inkludera radarn, som utan tvekan är en av nittonhundratalets viktigaste uppfinningar. Redaktör: Marcus Rosenlund...

Förra veckan talade vi om salt ur ett historiskt perspektiv. Vad saltet har betytt för vår civilisation och kultur, från förhistorisk tid till franska revolutionen och Mahatma Gandhis saltmarsch, med mera. I det här avsnittet av Kvanthopp ska vi blicka framåt, på de nya sätt som det vita guldet, saltet, förser oss både med nya lösningar på existentiella risker, men också skapar nya hot mot vår fortsatta överlevnad. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Saltets betydelse för vår kultur och civilisation kan knappast överskattas. Salt nämns trettioen gånger i Bibeln. Saltet lät våra förfäder preparera kött och fisk så att de hade mat under de långa, mörka vintrarna, långt innan det fanns kylskåp. Saltet har en enorm, outtömd potential också inför framtiden, bland annat för nya, hållbara energilösningar. Men salt hotar också vår framtida mathushållning, när saltet sakta men säkert förpestar världens dyrbara, krympande odlingsjordar...

Det är det här som Nobelförsamlingen årligen påminner oss om: ”Lita på oss, det här är viktigt, det här kommer att spela en roll i ditt liv, också om vi kanske inte ännu vet exakt hur.” Men du kan ju alltid lyssna på veckans Kvanthopp, där vi sammanfattar 2023 års vetenskapliga Nobelpriser, då är du snart lite klokare. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur kommer det sig att våra kartor är orienterade med just nord uppåt? En karta ”ställd på huvudet”, med syd uppåt, är ju precis lika korrekt? Hur blev det så här? Och vad gör Mercatorprojektionen egentligen åt vår världsbild, med tanke på hur den får områden närmare polerna (till exempel Europa) att se större ut?Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi